Den tid är sedan längesedan förbi när patienten snällt satte sig i stolen och överlät behandlingen helt och hållet åt tandläkaren. I dag är ofta patienterna pålästa, bland annat via internet, och ställer krav på att få vara delaktiga i sin vård.
– Naturligtvis ställer detta krav på behandlaren. Vi måste ha ett empatiskt förhållningssätt, måste ge god information till patienterna om olika behandlingsalternativ och förväntade resultat och kunna lyssna på patienterna, förklarar Barbro Swartz, övertandläkare och chef för avdelningarna för protetik, parodontologi och endodonti vid Centrum för Specialisttandvård i Örebro.
“… oerhört kunnig och uppskattad”
Sedan många år har hon haft ett intresse för etiska frågeställningar, vilket premierades vid Tandläkarförbundets etikdag för ett par veckor sedan. Hon fick då motta förbundets etikpris, som för övrigt delades ut för första gången.
I motiveringen heter det bland annat att hon “…är en oerhört kunnig och uppskattad kliniker som i många år väglett kolleger och ST-tandläkare inom oral protetik. I sin yrkesutövning lyckas Barbro Swartz förena ett gediget tekniskt yrkeskunnande med ett engagerat, lyhört och empatiskt bemötande”.
– Naturligtvis blev jag både överraskad och oerhört glad över utmärkelsen, dessutom hedrad, säger hon.
Etiska dilemman
Enligt Barbro Swartz har etiken sin givna plats inom tandvården och övrig vård.
– Vi ställs dagligen inför olika problem och måste göra avvägningar som i grunden innebär etiska ställningstaganden, exempelvis vilken vård vi kan ge utifrån patientens ekonomiska förutsättningar. Vi får ta emot patienter som anser att de inte fått en god vård hos sin tandläkare, och ibland bekräftas faktiskt att patienten fått undermålig eller fel vård. Vi behandlar allt fler äldre patienter där vi på grund av deras hälsotillstånd i kombination med ekonomisk förmåga kanske måste kompromissa vid valet av terapi, och vi har dessutom fått allt större krav på produktivitet, vilket kan innebära en konflikt ekonomi–vård.
Trots dessa förutsättningar ska varje patient ändå få optimal vård.
– Men även om de ekonomiska kraven på oss är tuffa får vi inte glömma att vi är människor som arbetar med människor. Vi måste skapa en god relation till våra patienter. Vi måste avsätta tid för detta, vilket kan vara svårt eftersom de administrativa bördorna inom vården har blivit allt tyngre på bekostnad av det kliniska arbetet.
Delaktiga patienter
Barbro Swartz påpekar att en välinformerad och delaktig patient är grunden för en lyckad vård.
– Går det inte att skapa en god relation från början går detta sällan att reparera senare. Om det skär sig mellan tandläkaren och patienten är det bästa att om möjligt erbjuda vederbörande att träffa en annan behandlare, säger hon.
Men det är inte alla patienter som vill vara delaktiga i vården.
– Personer från andra kulturer kan ha ett helt annat synsätt; de kräver att tandläkaren ska fatta alla beslut. Annars uppfattas man som oprofessionell och velig.
Höga förväntningar
Ett problem kan vara att patienten har orealistiska förväntningar på resultatet av vården.
– Patienter har många gånger för höga estetiska krav inför behandlingen. I dessa fall gäller det att skapa realistiska förväntningar. Vid implantatbehandling kanske det exempelvis inte finns tillräckligt med ben för att motsvara patientens estetiska önskemål. Förutom informerande samtal kan det i sådana fall vara bra att illustrera med modeller, teckningar eller via datorprogram vad som är möjligt att uppnå.
Vård efter förutsättningar
I vissa fall är det inte möjligt att föra ett samtal om behandlingen med patienten. Etiken ställs på prov när patienten har nedsatt autonomi. Det kan handla om en äldre dement person eller en person med psykisk funktionsnedsättning.
– Är det fråga om en dement patient får man föra samtalet med någon anhörig eller någon kontaktperson. Ett mål måste vara att välja en behandling som går att genomföra med tanke på att patienten kanske har svårt att ko-operera, och se till så att patienten får hjälp med sin munhygien i fortsättningen.
När det gäller unga patienter med psykiska funktionshinder är det inte ovanligt att föräldrarna önskar att mer vård ska utföras än vad som är möjligt utifrån patientens samarbetsförmåga i behandlingssituationen.
– Också här är det viktigt att hitta en balans mellan optimal och genomförbar behandling.
Kollegerna ett stöd
Ibland kan det vara svårt att som enskild behandlare nå fram till den bästa lösningen för patienten. Det kan finnas en rad olika överväganden att ta ställning till.
– I sådana situationer är kollegerna ett stort stöd. Här på specialistkliniken har vi exempelvis terapimöten varje vecka där sådana frågeställningar kan tas upp, berättar Barbro Swartz.
En grundförutsättning för att medarbetarna ska kunna utföra god vård är att det finns ett gott arbetsklimat på kliniken.
– Arbetstempot i dagens tandvård upplevs ofta som högt. Då gäller det för mig som chef att försöka skapa så bra förutsättningar som möjligt för att uppnå en bra arbetsmiljö. Det ska vara kul att gå till jobbet. Om personalen mår bra känner patienterna av det, säger Barbro Swartz.
No related posts.