Det konstaterar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, i ett svar i sin upplysningstjänst. Frågan om effekten av uppsökande tandvård för personer med omfattande och långvarigt omsorgsberoende kommer från en övertandläkare i gerodonti i Stockholm.

SBU har i ett samarbete med experter vid Malmö högskola gjort sökningar i flera databaser utan att hitta några studier som visar att tandhälsan förbättras av den uppsökande verksamheten.

Däremot har två studier, en systematisk översikt och en randomiserad kontrollerad studie, som rör närliggande frågor hittats. De visar på en positiv effekt av olika insatser för äldres munhälsa.

Läs hela svaret hos SBU!

– Skratta kan du inte göra hela tiden, då skulle folk tycka att du är konstig men sjunga kan du göra jämt. Och det är lika roligt, säger Kåre Söderström.

Till vardags är han tandtekniker på ett litet labb i Solna men så ofta han hinner sjunger han, i kyrkor, på fester eller i olika körer. Bäst gillar han de klassiska ariorna från operor som La Bohème eller Trollflöjten.

På vilket sätt får sången dig att må bra?
– Sången tar fram endorfinerna och väcker känslor. Dessutom mår jag bra av att folk gillar det jag gör. Alla behöver ju uppskattning.

Patienter som lider av inflammatorisk tarmsjukdom söker tandläkarvård i signifikant högre utsträckning än snittbefolkningen. Det kan svenska forskare visa efter att ha analyserat Försäkringskassans register över drygt 3 100 patienter med Crohns sjukdom och drygt 2 000 patienter med ulcerös kolit och jämfört dem med matchade kontroller.

Mest tandvård sökte patienter med Crohns sjukdom, där de vanligaste behandlingarna rörde avtagbara proteser, som gjordes i 65 procent högre utsträckning jämfört med snittbefolkningen, fyllningar i framtänderna, 52 procent vanligare, och endodontisk behandling, 46 procent vanligare.

Även patienter med ulcerös kolit sökte tandvården signifikant mer än snittet. Men för dem var det kliniska undersökningar, fyllningar i hörntänder och incisiver liksom fyllningar i premolarer och molarer som var mer framträdande än snittet.

Kvinnor sökte generellt mer tandvård än män, men utnyttjandet av tandvården var ganska skevt fördelat där ett mindre antal individer stod för en relativt stor del av vårdbehovet, både bland patienterna och kontrollerna.

Det visar två rapporter från Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Hittills i år har myndigheten fått in 1540 lex Maria-anmälningar och 4 189 klagomål totalt på hälso- och sjukvården. Ungefär 5 procent av klagomålen och 3 procent av lex Mariorna gäller tandvården.

Den allmänna tandvården får överlägset flest anmälningar och klagomål. Från maj till och med augusti rörde alla lex Maria-anmälningar allmän tandvård och bara 15 procent av klagomålen gällde specialisttandvården.

Patienter klagar i de flesta fall på något som rör vård och behandling medan vårdgivare oftast anmäler brister i diagnosticering.

Rapporterna från IVO är de första som släpps tertialvis. IVO har beslutat att redovisa sina iakttagelser från tillsynen var fjärde månad för att bättre kunna följa utvecklingen.

– I slutändan hoppas vi också att det ger verksamheterna som vi tillsynar ett stöd till deras eget förbättringsarbete, säger Anna Hultin, enhetschef analysenheten i ett pressmeddelande.

Det har forskare från Kanada och Kuwait kommit fram till genom att fråga 434 stycken 11–14-åringar i Kuwait om deras uppfattningar och tandborstvanor.

Även om nästan alla tillfrågade visste hur ofta man ska borsta tänderna, var det kunskapen om effekterna som avgjorde om de verkligen gjorde det.

Vissa trodde felaktigt att blödande tandkött var symtom på att de hade borstat för mycket, vilket gjorde att de upphörde med borstningen under en tid.

Antalet personer som väljer frisktandvård har mer än fördubblats sedan 2010. På många håll i landet satsar folktandvården stort på att värva nya frisktandvårdspatienter. Antalet avtal ökade med 11,6 procent 2014, och med 6,5 procent under första halvåret 2015.

Sveriges Folktandvårdsförenings mål är att minst en miljon personer ska ha tecknat frisktandvårdsavtal 2018, berättar Birgitta Haglund, ny tandvårdschef på Folktandvården Värmland. Hon är aktiv i Folktandvårdsföreningens nationella frisktandvårdsgrupp.

Men det målet kan bli svårt att uppnå nu när den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården förlängs till 23 år, tror hon.

Frisktandvård finns i dag i hela landet, men både andelen och antalet frisktandvårdspatienter varierar kraftigt mellan olika landsting och regioner.

Andelen vuxna revisionspatienter som har frisktandvård är störst i Sörmland, där drygt hälften av folktandvårdens återkommande patienter har frisktandvårdsavtal. Även i Skåne, Kalmar och Västernorrland har minst 40 procent av revisionspatienterna 20 år och äldre avtal.

Om andelen var lika stor i alla landsting och regioner, skulle målet på en miljon frisktandvårdsavtal vara uppnått. Men i Stockholm har bara 20 procent av folktandvårdens revisionspatienter frisktandvård i dag, och i nio landsting är andelen lägre, visar Folktandvårdsföreningens statistik.

Ser man i stället till antalet avtal, har folktandvården i Västra Götalandsregionen flest frisktandvårdspatienter: nästan 158 000. Siffran är lägst på Gotland, där 381 har frisktandvård. I Stockholms län har knappt 72 000 personer tecknat frisktandvårdsavtal, men antalet avtal ökade med mer än 10 procent under årets första halvår.

Magnus Hakeberg, professor i odontologisk folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet, forskar om betalningsmodellerna frisktandvård och taxetandvård.

Han sammanfattar ett antal olika studier som har gjorts de senaste åren så här:

● Patienter som väljer frisktandvården får mer förebyggande tandvård än taxetandvårdspatienter.
● De förbättrar sina hälsovanor mer.
● De är mer nöjda med tandvården.
● De är också nöjda med betalningsmodellen.
● Risken att patienter som har haft frisktandvård i sex år ska få karies är lägre än för patienter som har haft taxetandvård, oberoende av andra viktiga variabler.

Fler äldre patienter skulle kunna ha frisktandvård, enligt Lars Gahnberg, adjungerad professor, chef för Folktandvården Västra Götalands hälsoodontologiska enhet och ansvarig för centrum för äldretandvård.

På de flesta håll i landet har frisktandvård erbjudits i första hand till yngre patienter. I Västra Götaland är 22 procent av folktandvårdens patienter 60 år eller äldre, men få har frisktandvård.

Frisktandvård ger incitament till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Det är viktigt för att yngre pensionärer ska fortsätta att ha en god munhälsa upp i högre ålder, menar han. En annan förutsättning är att de äldre klarar av egenvård, eller får hjälp med den.

Lars Gahnberg anser att det är orättvist att äldre patienter inte kan utnyttja högkostnadsskyddet inom ramarna för frisktandvård. Han tycker också att det vore bättre att lägga pengar på de sköra äldre, som ofta riskerar att få problem med munhälsan, än att förlänga den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården till 23 år.

Från 1990-talet och framåt införde ett antal landsting egna modeller för tandvård till fast pris. Namnen och villkoren varierade. Frisktandvård med standardiserade villkor infördes successivt mellan 2008 och 2010.
I dag samarbetar folktandvården i hela landet om frisktandvård, och patienter som flyttar kan ta med sig avtalet.

Landstingen bestämmer själva sina priser. Villkoren varierar något, men har efterhand blivit mer lika. Mest avviker Sörmland, där både undersökning och vård inför avtalstecknande ingår, liksom en del rehabiliterande vård.

Tandläkartidningen har tidigare berättat om den insamling till förmån för män­niskor på flykt som Praktikertjänst startat. Målet på 300 000 kronor är nu nära, 273 000 kronor har samlats in i skrivande stund.

Koncernen är inte ensam om att vilja hjälpa till. Tandläkarstudenter på Karolinska institutet drog igång sin insamling den 3 september och hade en månad senare fått in dubbelt så mycket som det uppsatta målet på 5 000 kronor.

TePe, DAB Dental och det lilla företaget Humble Brush hör till dem som bland annat donerat tandborstar till flyktingar.

– Vi förstår att tand- och munhälsa inte är första prioritet hos flyktingar. Däremot bidrar en god munhygien till en bättre allmänhälsa. Vi vill göra vad vi kan för att hjälpa, skriver Noel Abdayem, tandläkare och grundare av Humble Brush i ett pressmeddelande.

På folktandvårdskliniken Hertig Karl i Örebro har personalen samlat in kläder, skor, hygienartiklar och tandborstar som har skänkts till ett flyktingboende i norra Irak. Intresset för insamlingen blev så stort, enligt ini­tiativtagaren tandläkaren Astera Hamasaied, att de nu planerar en ny insats för flyktingar som har nått Sverige.

– Jag tycker att det är fruktansvärt viktigt att ni belyser ett ämne som flyktingsituationen i vår tidning och känner en väldig stolthet över det ökade medvetandet bland TT-medlemmarna, skriver hon i ett mejl till Tandläkartidningen.

Läs även: Joana Sdiks blogginlägg Imagine där hon skriver om sitt möte med ensamkommande flyktingbarn.

En genetisk variant av glykoproteinet laktotransferrin i saliven ger ett naturligt skydd mot karies. Det menar tyska och brasilianska forskare efter att ha jämfört 677 tolvåringars karieserfarenhet med innehållet i deras saliv.

Närmare hälften av barnen var helt kariesfria medan resten hade någon eller flera kliniska erfarenheter av karies, enligt indexet DMFT. Salivproteinet laktotransferrin finns i tre genetiska varianter, vilkas halter varierar beroende på vilken genuppsättning man har.

När forskarna jämförde förekomsten av karies hos barnen med halterna av de tre olika formerna av laktotransferrin fann de att en variant kunde tillskrivas en cirka 30-procentig skyddseffekt mot karies. En effekt som även kvarstod vid förekomsten av plack och gingivit.

Forskarna menar att fyndet är ett steg närmare att förstå de kroppsegna kontrollmekanismer som verkar på karies och som gör att vissa personer är mer utsatta för karies än andra.

Men eftersom karies är en multifaktoriell sjukdom finns det sannolikt fler genetiska skillnader som påverkar mottagligheten och forskarna efterlyser fler studier av dessa.

I oktober 2013 anmälde en kvinna i Göteborg en privattandläkare till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. När hon inte hade hört något från myndigheten på ett och ett halvt år, anmälde hon IVO till Justitieombudsmannen, JO, som har begärt att IVO ska ge en förklaring.

Enligt IVO är en av anledningarna till förseningen att den ansvariga handläggaren var tjänstledig under längre perioder vid två tillfällen. Enhetschefen ansåg inte att det fanns någon anledning att fördela ärendet till någon annan handläggare eller påbörja ärendet med hjälp av administratörer. Dessutom försenades ärendet när röntgenbilderna som skulle skickas in från olika vårdgivare dröjde, trots påminnelser.

IVO medger att den långa handläggningstiden, som nu är uppe i två år, är oacceptabel.

Myndigheten skriver att man arbetar på olika sätt för att handläggningstiderna ska hålla en godtagbar nivå men trots att den berörda enheten fått utökade resurser under 2014 kunde avdelningen inte komma tillrätta med ärendehanteringen.

En normal handläggningstid för klagomålsärenden är enligt IVO minst 18 veckor.

Forskningsanslaget kommer från Vetenskapsrådet. Mellan 2,2 och 2,4 miljoner kronor per år betalas ut från 2016 till 2019. Sammanlagt blir det 9,3 miljoner på fyra år.

Ann Wennerberg.
Foto: Martin Magntorn

Ann Wennerberg har tidigare forskat om hur implantatmaterial påverkas. Nu ska hon tillsammans med kolleger ta reda på hur ett nytt implantat påverkar benet.

Forskarna kommer att följa förloppet från att ett magnesiumbaserat implantat sätts in till att det har försvunnit och ersatts av kroppsegna vävnader. Målet är att få fram ett material som lösas upp i samma takt som benet nybildas.

Ann Wennerberg samarbetar med tyska forskare som tar fram implantatmaterialet som ska testas. Projektet kommer delvis att genomföras i Lund på Max 4-laboratoriet för kärnfysik och acceleratorfysik. Labbet har den speciella bildbehandlingstekniken som behövs.

Den biologiska utvärderingen kommer att göras på Malmö högskola.

Projektet kommer att mynna ut i ett par doktorsavhandlingar.

Det visar forskare i en studie på drygt 3 300 8–9-åringar i staten Georgia, USA.

I snitt drack barnen 1,7 glas sockersötad dryck per dag och drygt hälften av dem hade eller hade haft kariesangrepp.

Forskarna menar att närmare två glas söt dryck per dag är för mycket och uppmanar hälsopersonal att verka för att minska konsumtionen av sockerhaltiga drycker för att bekämpa karies och fetma.

Socialstyrelsen ska titta närmare på vilka verksamheter som ställer rutinmässiga frågor om våldsutsatthet, vilka metoder som används och hur arbetet kvalitetssäkras, till exempel genom fortbildning och skriftliga rutiner.

Syftet med regeringsuppdraget är att vården och socialtjänsten ska bli bättre på att upptäcka och hjälpa kvinnor och barn som utsätts eller riskerar att utsättas för våld.

Vården ska även bli bättre på att identifiera och hjälpa män som har utövat våld eller ligger i riskzonen att göra det.

– Kunskapen behöver öka om förekomsten och effekten av rutinmässiga frågor om våldsutsatthet och våldsutövande inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, säger barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2017.

Det var vid förra förbundsmötet som förbundsstyrelsen, FS, fick i uppdrag att utreda frågan om ett individuellt medlemskap i förbundet. Den stadgegrupp som utrett frågan anser visserligen att det finns en fördel med att varje individ själv beslutar om medlemskapet och att det blir en tydligare koppling för medlemmen till förbundet, som då skulle bli en ren professionsorganisation med direktdemokrati och inflytande.

Men risken med individuella medlemskap är att medlemsantalet skulle kunna sjunka, vilket i sin tur skulle leda till en minskad ekonomisk bas och svagare ställning för förbundet när det gäller påverkan gentemot myndigheter och departement.

FS föreslår att medlemskapet även i fortsättningen ska ske via riksföreningarna.

Ny beräkning för antalet ombud

FS föreslår att antalet ombud på förbundsmötet ska beräknas utifrån riksföreningarna medlemstal i stället för avdelningarnas, det vill säga antalet ombud ska spegla proportionen mellan riksföreningarna i stället för antalet lokalavdelningar.

Stödfonden

I dag finns ingen miniminivå för hur mycket pengar som måste finnas kvar i förbundets stödfond. FS föreslår att förbundsmötet beslutar att fonden ska ha en miniminivå som definieras årligen i budgeten.

Ingen obligatorisk fortbildning

Det bör bli krav på att tandläkarna fortbildar sig, dock inte ett obligatorium, föreslår FS.

Det var vid det förra förbundsmötet som efterutbildningsrådet lade fram en motion om att regionföreningarna i samarbete med efterutbildningsrådet skulle utreda en dokumenterad fortbildning.

Efter beslutet på förbundsmötet gav FS efterutbildningsrådet i uppdrag att påbörja arbetet med att poängsätta kurser enligt CPD (continuing professional development) när det gäller förbundet egna kurser.

FS föreslår bland annat att förbundsmötet ska ge tandläkare möjlighet att kontinuerligt uppdatera ämneskunskaper och stimulera till ett livslångt lärande. Utbildningar ska poängsättas per genomförd timme, och gälla kurser i förbundets regi och riksstämman från och med hösten 2016.

Förläng tandläkarutbildningen

Förläng tandläkarutbildningen till fem och ett halvt år. Det föreslår Erik Baecklund, ordförande för TEV Nordöstra, i en motion.

Erik Baecklund föreslår att förbundsmötet beslutar om en förlängd utbildning till fem och ett halvt år för att ge möjlighet att utveckla morgondagens tandläkare, samt att i utbildningen utveckla tandläkarens ledarskapsroll.

FS skriver i sitt svar att man ser positivt på detta. I förbundets policy finns dock redan en skrivningen: ”Tandläkarförbundet anser att det bör undersökas om en förlängning av tandläkarutbildningen behövs”. Vidare står det att ”…om nya utbildningsmoment måste införas kan en förlängning av utbildningen behöva ske. Det är dock viktigt att först genomlysa redan befintliga utbildningsmoment för att se om det finns delar som bör lyftas bort ur utbildningen”.

Förbundsmötet hålls i Stockholm den 4:e december.

Enligt Arbetsmiljöverket behövs inte de allmänna råden längre eftersom amalgamanvändningen har minskat kraftigt inom tandvården. Den exponering som ändå finns för kvicksilver är under kontroll eftersom nyappliceringen av amalgam sker på specialistkliniker där skyddsutrustning används.

Tandläkarnas arbetsmiljö förväntas enligt Arbetsmiljöverket vara god både för amalgamsanering och putsning av amalgam eftersom högvolymsug och vattenkylning används vid slipning och urborrning.

Läs mer om beslutet på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Den tvist det handlar om gäller återkrav av tandvårdsersättning som gäller specialisttandvård under åren 2008–2013.

Försäkringskassan hävdar att vårdgivarens pris för den utförda vården gentemot patienten är noll kronor eftersom Västra Götalandsregionen både utfört vården och står för kostnaden.

Enligt VG-regionen har de fakturor som upprättats för varje patient innehållit vårdgivarens pris för utförda åtgärder, det vill säga patientens egna kostnader. Vårdgivarens pris har således inte, som förvaltningsrätten slår fast, varit noll kronor.

VG-regionen hänvisar också till förarbetena till tandvårdsstödet (prop 2007/08:49) där det framgår att tandvårdsersättningen ska betalas ut direkt till vårdgivare så att patienterna ska slippa ligga ute med pengarna. Enligt detta har regionen valt att ligga ute med pengarna i stället för att först ta betalt av patienterna och därefter ersätta patienterna för deras utlägg.

Skydda ungas kostnader

I yrkandet till Kammarrätten om prövningstillstånd skriver VG-regionen vidare att man inte har avsett att ta över den statliga skyldigheten att betala ut tandvårdsersättning för en viss del av patienternas kostnader när de överstiger 3 000 kronor. Avsikten har enbart varit att skydda unga vuxna mot för höga tandvårdskostnader.

”Det kan inte vara meningen att staten ska få lägre kostnader för tandvård bara för att ett landsting väljer att ta ett större ansvar för patienterna än vad lagen kräver”, skriver regionen till kammarrätten, och man tillägger: ”Om förfarandet inte kan godtas och staten därmed inte ersätter sin del av kostnaden kan VG-regionen tvingas att upphöra med sitt utökade ansvar gentemot unga patienter”.

Tidigare har kammarrätten gått på Försäkringskassans linje i ett flertal domar. VG-regionen har överklagat dessa till Högsta Förvaltningsrätten.

Av 101 tandvårdsmottagningar som fick besök av Arbetsmiljöverket under oktober fick 36 stycken krav på åtgärder. I de flesta fall saknar mottagningarna en skriftlig handlingsplan för att åtgärda orsakerna till arbetsrelaterad stress.

Många har inte heller gjort tillräckliga riskbedömningar om vad på arbetsplatsen som kan leda till stress och saknar en skriftlig rutin för att förebygga problemen.

– Alla arbetsgivare har en skyldighet att fånga upp risker för arbetsrelaterad stress på samma sätt som man undersöker andra risker för ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen, säger Britt-Marie Henriksson, projektledare på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Klinikerna som har fått anmärkningar finns i hela landet. En tredjedel är folktandvårdskliniker. Andra krav på åtgärder handlar om buller, ergonomi och rutiner vid olycka.

Läs även: Därför ökar tandläkarnas stress

Att lägga en nervblockad i den nedre alveolärnerven vid irreversibel pulpit är erkänt svårt och undersökningar visar att endast mellan var åttonde och var tredje blockad är framgångsrik och resulterar i adekvat smärtlindring. Men nu kan forskare i Iran eventuellt ha funnit ett sätt att förbättra oddsen för dessa nervblockader.

I en trippelblind, randomiserad klinisk studie på 40 personer med irreversibel pulpit har forskarna jämfört akupunktur med placebo en kvart innan nervblockaden lades och de fann att akupunktur trefaldigar ett framgångsrikt resultat för blockaden, från 20 procent till 60 procent.

Forskarna använde sig av 20 män och 20 kvinnor med irreversibel pulpit som randomiserades var för sig, så att det blev en jämn fördelning av män och kvinnor i båda grupperna. Patienterna i försöksgruppen fick en akupunkturnål placerad i akupunkturpunkten L14 (Hegu) som sitter på handens baksida mellan tummen och pekfingret.

Nålen sattes i handen på samma sida som deras drabbade tand och tejpades fast på handryggen. Patienterna i kontrollgruppen fick i stället en akupunkturnål vars spets var preparerad med bomullspellets som tejpades fast på ett liknande sätt som den verkliga akupunkturnålen.

En kvart efter detta lade en tandläkare, helt ovetande om vilka patienter som hade fått riktig akupunktur och inte, en blockad av alveolaris inferior. De patienter som efter ytterligare en kvart inte var helt bedövade i läppen eller som under ingreppet upplevde smärta räknades som misslyckade fall.

Forskarna föreslår akupunktur som ett sätt att öka antalet lyckade nervblockader.

Justitieombudsmannen, JO, har, liksom andra aktörer, flera gånger kritiserat den långa handläggningstiden på Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Nu är det dags igen.

I sex ärenden gällande klagomål mot personal inom vård och omsorg som JO har granskat har det tagit mellan 30 och 34 månader att nå beslut. Detta trots att IVO har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna.

JO uttrycker förståelse för arbetsbördan på myndigheten och konstaterar att Socialstyrelsen också bär en viss skuld till det hela men IVO får ändå kritik för att handläggningstiderna är ”synnerligen långa”.

Eftersom IVO har vidtagit åtgärder nöjer sig JO med att rikta kritik mot myndigheten. Att regeringen förra året tillsatte en utredare som ska komma med förslag på en effektivare klagomålshantering bidrar också till att JO inte kräver några andra åtgärder den här gången.

Läs även: IVO medger onormalt lång handläggningstid

– Jag känner mig fortfarande lätt euforisk, berättar Ann Wennerberg, professor i oral protetik vid Malmö högskola.

Hon vågar inte kalla anslagen för rekordstora, men känner inte till att någon annan enskild forskare inom odontologi någonsin har fått så mycket pengar från Vetenskapsrådet samtidigt.

– Det är helt makalöst, får man säga.

Beskedet om sex miljoner kronor till forskning om benförlust kring implantat fick hon i torsdags.

– Vi firade med champagne i fredags och jag har bjudit på hembakad äppelkaka till fikat på jobbet, berättar hon.

Fyraåriga projekt

För några veckor sedan fick Ann Wennerberg 9,3 miljoner kronor för att ta reda på hur implantat kan upplösas och ersättas av ben.

– Projekten hänger inte ihop, mer än att både handlar om tandimplantat, säger hon.

Ann Wennerberg kommer nu att gå upp i forskningstid för att hinna med projekten.

Det nya anslaget delas upp på fyra år och betalas ut från 2016 till 2019. Pengarna används bland annat för att anställa en doktorand. Projektet är påbörjat, men utökas nu.

Anslaget på 9,3 miljoner som hon fick för ett par veckor sedan betalas också ut under fyra år. Två doktorander och en disputerad forskare anställs till det projektet.

Av de verksamheter på kommun- och landstingsnivå som företaget Svenskt kvalitetsindex årligen undersöker har tandvården haft nöjdast kunder sedan 2009. Även i år ligger tandvården högst på listan över kundnöjdhet med det rekordhöga betyget 82,4 på en hundragradig skala. Betyget i fjol var 81,4.

Den ökade nöjdheten står framför allt folktandvårdens besökare för. Privattandvården har under flera år haft nöjdast kunder men nu börjar folktandvårdens betyg närma sig privattandläkarnas.

Störst skillnad mellan den privata tandvården och folktandvården upplever besökarna tillgängligheten, hur innovativ och nytänkande kliniken är samt hur mån personalen är om sina patienter.

I undersökningen svarade även tre av fyra personer att de vill att tandvården i högre grad ska vara skattefinansierad och lika många var beredda att betala högre skatt för det.

Tandvården toppar listan före annan samhällsservice som vatten och avlopp, förskolan, sopor och avfall och sjukvården.