De tidiga kompositmaterialen, som togs fram för att ersätta amalgam på 1980-talet, har med anekdotiska belägg anklagats för att hålla mycket sämre än amalgam. Men ingen har egentligen undersökt hur de verkligen har fungerat över längre tid. Förrän nu.

I en randomiserad, prospektiv, klinisk studie kan nu danska och svenska forskare redovisa 30-årsdata för kompositmaterialen P10, P30 och Miradapt. Noterbart är också att bindning till tanden enbart utfördes med hjälp av emaljetsning och hydrofobt resin.

Under tiden mars till juni 1984 plockades patienter ut med behov av tre eller sex lika stora klass II-lagningar. Hos de patienter som ville vara med i studien utfördes restaurationer med de tre materialen så att varje patient fick minst en uppsättning av alla tre materialen.

Vilken tand som fick vilket material slumpades fram. Totalt placerades 33 uppsättningar i 30 patienter som sedan följdes med kontroller efter 2, 3, 5, 10, 20 och 30 år.

Efter 30 år visade det sig att två av tre restaurationer fortfarande satt kvar. En majoritet av de lagningar som hade misslyckats återfanns hos patienter med hög kariesrisk
eller riskbeteenden som bruxism.

Forskarna kan också visa att mellan 65 och 81 procent av restaurationerna hade missfärgats under de 30 år de suttit i patienternas munnar, men det var inget vare sig patienterna eller deras ordinarie tandläkare hade bedömt vara skäl för ett byte.

I en debattartikel på Dagens Medicins hemsida ger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens nya generaldirektör, och Erik Höglund, avdelningschef för Regler och behörighet på myndigheten, flera förslag på hur legitimationsprocessen för vårdyrken ska snabbas på.

Bland annat vill skribenterna införa kunskapsprov och praktik för alla legitimationsyrken.

Det finns idag kunskapsprov för bland annat tandläkare och läkare men eftersom många inte klarar proven vill Socialstyrelsen se över utformningen och eventuellt förändra dem.

En sådan förändring kan vara att införa kunskapsprov på engelska, skriver debattörerna.

Till Debattartikeln på Dagens Medicin

I ett pressmeddelande skriver Socialstyrelsen att man under hösten har fört en ”konstruktiv dialog” om föreskrifterna med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och chefsläkare vilka har kommit med synpunkter och förslag.

Nu ska Socialstyrelsen se över hur det kan göras tydligare i de nya föreskrifterna att utredningen av en händelse ska anpassas efter hur allvarlig händelsen är. Föreskrifterna ska sedan ut på en ny remissrunda. Planen är att den reviderade versionen ska börja gälla under våren 2016.

– Det är viktigt att det finns en bred uppslutning kring regelverket för att det ska få önskat genomslag, och bidra till ökad patientsäkerhet, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i pressmeddelandet.

De tidigare föreskrifterna om anmälningsskyldighet enligt lex Maria fortsätter att gälla tillsvidare.

Det visar en brittisk beräkning som utgår från officiella brittiska hälsodata samt två studier av genomförda screeningprogram i Japan och Indien.

Men för varje fall av muncancer som hittas skulle även mellan 23 och 77 falska positiva hittas. Något som skulle skapa en ansenlig mängd onödig psykisk stress, smärta, eventuellt överbehandling samt högre kostnader både för den enskilde och för sjukvården.

Sammantaget gör detta screening tveksamt, menar författarna.

Tandläkaren ska ha undanhållit eller lämnat oriktiga uppgifter om intäkter under inkomståren 2010 till 2013.

Åklagaren bedömer brottet som grovt eftersom förfarandet har varit systematiskt.

Som bevisning i fallet finns bland annat utbetalningar från Försäkringskassan.

Tandläkaren själv nekar till brott.

Det visar färsk forskning om folktandvårdens psykosociala arbetsmiljö och vad den betyder för individens hälsa och organisationens utveckling.

Hanne Berthelsen, Håkan Bergevi, Eva Nyqvist och Kristina Arnrup presenterar tre forskningsrapporter på torsdag eftermiddag på årets odontologiska riksstämma i Göteborg. Det blir avslutningen på ett block med forskningsrapporter inom samhällsodontologi.

Arbetsklimat påverkar kvalitet

Medarbetare som upplever stort stöd, tillit och gemenskap på jobbet värderar att arbetet som görs håller en högre kvalitet än kollegor som rapporterar mindre sammanhållning på arbetsplatsen.

Studien visar också att anställda som upplever att de har inflytande på jobbet och som tycker att den vård som ges på kliniken håller en hög kvalitet upplever en bättre balans mellan arbetet och privatlivet. De tycker att arbetet bidrar till att ge energi och kunskap som kan användas utanför jobbet.

De som tycker att de har en stor arbetsbelastning och ett högt arbetstempo upplever däremot i högre grad att arbetet har negativa konsekvenser för hemmalivet.

– Arbetet utgör en viktig del av livet, och därför kan det också påverka hur vi har det hemma. Att arbeta med människor ger särskilda påfrestningar, men också glädje och mening, säger Hanne Berthelsen, forskare vid odontologiska fakulteten i Malmö, som leder projektet.

När man arbetar inom tandvården är kraven mycket höga.

– Även om mycket är positivt, utgör kraven en klar riskfaktor för stress och sjukdom, berättar hon.

Stress påverkar negativt

Eva Nyqvist presenterar forskning om hur det ser ut med stress, utbrändhetssymptom och sömnproblem i relation till vad tandvårdsanställda själva tror om den framtida hälsorelaterade arbetsförmågan.

Det finns tydliga signaler på hög belastning bland tandvårdens personal när det gäller stress, utbrändhet och sömnbesvär, och belastningen är tydligare bland tandläkare och bland yngre medarbetare.

Personer som upplever hög belastning har en mer negativ bild av den framtida arbetsförmågan jämfört med anställda som upplever att belastningen är lagom. De är alltså mer osäkra på att de kommer att orka med jobbet i framtiden.

Nöjda medarbetare ökar lönsamheten

Nöjda tandläkare är lönsamma tandläkare, enligt Håkan Bergevi, tandvårdschef i Blekinge.

Han ser ett tydligt samband mellan klinikens psykosociala arbetsmiljö och goda ekonomiska resultat. Även patientnöjdheten hänger samman med ett bra arbetsklimat.

Han har jämfört resultaten från en stor enkätundersökning om psykosocial arbetsmiljö med ekonomiska resultat. Det visar sig att de fyra folktandvårdsklinikerna i Blekinge som hade bäst ekonomiskt resultat också var de fyra bästa klinikerna vad gäller psykosocial arbetsmiljö.

Han har också jämfört resultaten från Folktandvården Blekinges senaste undersökning av patientnöjdhet och ser samma mönster. Patienterna är mer nöjda med klinikerna där arbetsklimatet är bra än de är med klinikerna där den psykosociala arbetsmiljön är sämre.

Håkan Bergevis slutsats:

– När man pratar om produktion, måste man samtidigt tala om utvecklingsmöjligheter, trivsel och bemötande. Det finns ett tydligt samband mellan nöjda medarbetare och lönsamhet.

Enligt tandvårdsföretagens årsredovisningar för 2014 håller giganten Praktikertjänst ställningarna. Samtidigt visar vår tio-i-topplista att flera av utmanarna expanderat kraftigt den senaste tvåårsperioden. Men med en årsomsättning på 4,7 miljarder kronor inom tandvård är Praktikertjänst helt dominerande: de övriga bolagen på listan omsatte tillsammans totalt 1 miljard. Men det är bland dessa företag tillväxten sker.

Mycket lite har förändrats i rangordningen sedan Tandläkartidningen gjorde en liknande genomgång för två år sedan. Tydligaste utmanaren till listettan Praktikertjänst är Colosseum Smile, bildat genom en fusion våren 2014.

– Vi bygger ut de befintliga klinikerna och samtidigt etablerar vi nya. Ambitionen i ett tioårsperspektiv framåt är att växa tvåsiffrigt varje år, säger David Halldén, tf koncernchef för Colosseum Smile Norden.

Också trean på listan, Distriktstandvården, har ökat omsättningen rejält, liksom tandvårdskedjorna Orasolv och Tandlaget.

Tapp i resultatet

Distriktstandvården grundades 2010 genom köp av tio tidigare folktandvårdskliniker i Stockholms län. I dag har bolaget 16 kliniker – den senaste öppnade i Haninge i slutet av oktober.

Praktikertjänst, med i dag närmare 1 200 anslutna tandläkare, har under en följd av år varit en pålitlig vinstmaskin. Dock innebar 2014 ett markant tapp i resultatet. Förklaringen är de ändrade skattereglerna för fåmansbolag (till vilket företaget räknas) som medfört att delägarna väljer att ta ut en högre lön i stället för vinstandelar.

Ann-Chriztine Ericsson, chef för affärsområdet tandvård inom Praktikertjänst, är uttalat nöjd och beskriver bolagets position inom tandvården som oförändrat stark, även om det finns orosmoln. Ett sådant är att nyrekryteringen av delägare inte räcker för att fylla avgångarna – och pensionsavgångarna kommer att öka framöver.

– En tydlig trend är att unga tandläkare är allt mindre benägna att bli ägare till sin egen klinik. Här måste vi bli bättre på att kommunicera hur förmånligt vårt erbjudande är, säger Ann-Chriztine Ericsson.

Men hon ser en bättre tillströmning av delägare 2015 och hoppas att en nyligen sjösatt regional organisation ska stärka rekryteringsarbetet.

Stabil bransch

Tandvårdsbranschen är påfallande stabil och sedan 2010 har ingen ny större aktör etablerat sig. Riskkapitalets intresse för att engagera sig i tandvårdskliniker har svalnat, vilket också kan ha påverkats av diskussionerna om vinster i vården med påföljande osäkerhet om vilka spelregler som kommer att gälla framöver.

– Jag tror inte att vi får se några nya etableringar den närmaste tiden och förklaringen är att det kräver uthållighet och resurser, eftersom expansion sker genom uppköp av befintliga kliniker, säger David Halldén på Colosseum Smile.

Av listan framgår också hur svaga resultat utmanarna till Praktikertjänst visar upp: av nio bolag är det bara ett (City Dental) som kan visa upp ett positivt resultat som inte ligger nära nollstrecket.

Det sker heller inga större förskjutningar i marknadsandelarna mellan offentlig och privat sektor.

– Det är en avspegling av att klinikerna och patientflödena i stort sett fungerar väl, menar Lars Olsson, näringspolitisk chef på Privattandläkarna.

”Svårt att hämta hem vinster”

Han ser i stället förändringar i den mindre skalan, framför allt att ägare till små kliniker väljer att samlokalisera, mindre ofta att man slår ihop sina bolag.

– Det är omvittnat svårt att hämta hem vinster genom expansion. En norsk studie har visat att det finns klara stordriftsfördelar när man ökar från en till två anställda, eller från tre till fyra. Men sedan blir det inte lika tydligt, säger Lars Olsson.

David Halldén på Colosseum Smile menar dock att det visst finns fördelar i att vara en stor aktör.

– Framför allt i att kunna ge patienterna hög kvalitet och ett medarbetarerbjudande som ger goda möjligheter till utveckling och fortbildning. I mindre grad när det gäller administration och uppköp, säger han.

Fotnot:

I den lista över de tio största tandvårdsbolagen som fanns i förra numret av Tandläkartidningen nummer 12 var siffrorna för GHP Specialisttandläkarna inte kompletta, på grund av hur koncernen är uppdelad. Grafiken ovan är korrigerad med dessa siffror.

Trots att mycket kan förbättras ser han stor potential i tekniken. Tandteknikerna har använt sig av digital teknik under många år och många laboratorier har lång erfarenhet av att digitalisera gipsmodeller och designa tänder digitalt. Men de har framför allt använt sig av subtraktiv framställning, det vill säga fräsmaskiner.

– Både kliniker och forskare kan vittna om att passformen är minst lika god som vid gjutna konstruktioner, och många gånger är den bättre. Men fräsarna är begränsade när det gäller framställning av vassa kanter, djupa underskär och andra komplicerade geometrier.

Här kan enligt honom den additiva framställningstekniken, det vill säga 3D-printning, bli ett komplement.

– Denna teknik har inte lika stora svårigheter att framställa väldigt komplicerade anatomiska detaljer.

– Det många kallar för lasersintrade konstruktioner är egentligen 3D-printade, så tandvården har både digitala framställningsmetoder och 3D-printade metall- och polymerkonstruktioner redan i dag, förklarar han.

Den digitala utvecklingen kommer delvis att påverka arbetsfördelningen mellan tandläkare och tandtekniker.

– Jag tror att vissa kliniker som har specialiserat sig på vissa typer av behandlingar, exempelvis implantat, kan ha en 3D-printer på kliniken för att framställa implantatguider och andra hjälpmedel.

– Men man får inte glömma att framställningsprocessen oavsett om den är subtraktiv eller additiv enbart utgör halva produktionsprocessen; någon måste utföra den digitala designen, det vill säga designa guiden i dator, och detta kräver tid och utbildning.

Michael Braian tror att många kliniker som har en produktionsenhet på plats kommer att ta hjälp av labben för designdelen, men därefter kommer själva produktionen av ske på kliniken.

– Ett annat alternativ är att klinikerna har en tandtekniker som jobbar på plats. Inte minst om det uppstår fel i processen. Vi tandläkare är inte vana att hantera dessa problem, men tandteknikerna gör det hela tiden, säger han.

Familjen Eklunds stiftelse för odontologisk forskning och utbildning är namnet på den nya stiftelsen, som på engelska kommer att kallas för Eklund Foundation.

Bakom stiftelsen står familjen Eklund, som äger aktiebolaget TePe Munhygienprodukter. Stiftelsen bildas för att fira företagets 50-årsjubileum.

Stiftelsen börjar ta emot ansökningar under våren. Bidrag delas ut för första gången hösten 2016.

Den forskning som bedrivits under de senaste årtiondena visar att det finns samband mellan bentäthet och struktur i käkbenens benvävnad och i den övriga kroppens skelett.

Men osteoporos är en tyst sjukdom; oftast har patienterna inga symptom.

Osteoporosen visar sig ofta först när personen drabbas av någon form av fraktur, vilket innebär stort lidande för personen och en stor vårdkostnad för samhället.

Vid symposiet ”Risk för benskörhet – en angelägenhet för tandvården?” framkom det att tandvården lämpar sig mycket väl när det gäller att upptäcka dessa patienter eftersom cirka 80 procent av befolkningen besöker tandvården vart eller vartannat år.

– En timmes tandläkartid kan bespara samhället en kostnad på 20 miljoner kronor i det fall personen måste vårdas på ett äldreboende, berättade privattandläkare Kjell Kärrbrink, som själv engagerat sig i metoder för att identifiera dessa patienter.

Han berättade att ett 15-tal kliniker arbetar med tekniker som Jaw-X och Boneprox, röntgenmetoder för att studera benstrukturen i käkarna. En korrekt anamnesupptagning är A och O i undersökningen av patienten.

För närvarande pågår ett EU-finansierat projekt, där bland annat fakulteten i Malmö deltar. Erodering av mandibeln och tjockleken hos mandibelkompaktan studeras. Enligt Christina Lindh, professor vid odontologiska fakulteten i Malmö, visar resultaten hittills att det finns ett samband mellan strukturen i käkarna och osteoporos.

– Vi i tandvården kan göra nytta för dessa patienter, men kommunikationen mellan tandvården och vårdcentralerna måste bli bättre, sade hon.

Mycket talar för att parodontit är en direkt bidragande orsak till hjärtinfarkt, enligt Lars Rydén, professor emeritus i kardiologi vid Karolinska institutet.

Han presenterade resultat från en stor nationell studie om parodontit och kranskärlssjukdom (Parokrank) som omfattar drygt 800 patienter i dag vid årets odontologiska riksstämma, som pågår nu på Svenska mässan i Göteborg.

– Vi vet att det råder starka samband, men vi vet ännu inte att det går att förebygga hjärtkärlsjukdom genom att behandla parodontit, sade Björn Klinge, moderator vid programpunkten Munnen – en del av kroppen.

Björn Klinge är dekanus vid odontologiska fakulteten vid Malmö högskola, professor i parodontologi och vetenskaplig redaktör för Tandläkartidningen, bland annat.

Riskfaktorerna för parodontit och hjärtkärlsjukdom är i stort sett de samma. För att undvika sjukdomarna ska man exempelvis undvika att röka, att bli överviktig och att få diabetes, speciellt om man har sjukdomarna i familjen. Socioekonomiska faktorer påverkar också risken att få sjukdomarna.

Kopplingar mellan diabetes och parodontit
Många patienter som får hjärtinfarkt för första gången visar sig också ha okänd diabetes eller förstadiet till diabetes, berättade Anna Norhammar, överläkare och docent i kardiologi vid Karolinska institutet.

Det finns också kopplingar mellan diabetes och parodontit. Bland patienter med svår parodontit har 18 procent oupptäckt diabetes.

Parodontit är vanligare hos diabetiker och kan påverka blodsockret negativt.

– Det finns en ökad risk för parodontit hos diabetiker, speciellt om blodsockerkontrollen är dålig, sade hon.

Att behandla parodontit sänker blodsockret hos diabetiker på sikt, men behandlingen måste upprepas varje halvår.

Det kan finnas ett tvåvägsförhållande mellan diabetes och parodontit, det vill säga att sjukdomarna påverkar varandra, enligt Anna Norhammar.

Testa blodsockret hos tandvården?
– Tandläkare bör informera patienter som har svår tandlossning att de kanske kan ha oupptäckt diabetes. Ju tidigare patienter känner till att de har en sockerstörning, ju tidigare kan de ändra livsstil för att fördröja behovet av diabetesläkemedel.

Blodsockerkontroll för patienter med parodontit diskuterades. Eftersom de flesta går oftare till tandvården än till vårdcentralen skulle det kunna vara en åtgärd som är bra för patienterna.

Förskrivningen skiljer sig mycket åt mellan olika landsting i landet mätt i recept per tusen innevånare. Stockholm toppar förskrivningen medan Västerbotten har lägst andel. Det framkom vid symposiet ”Antibiotika – anmälningsfall, kritik och klurigheter”.

Studier som gjordes i både Kronoberg och Västra Götaland 2012 visar att tandvårdspersonal hade goda kunskaper när det gäller preparatval och dos, däremot svajade kunskapen om varför ett visst läkemedel skrevs ut.

Enligt Johan Blomgren, tandläkare och föredragande vid IVO, Inspektionen för vård och omsorg, förskrivs antibiotiska läkemedel allt för ofta på grund av tradition och utan relevant indikation.

– Och traditioner är svåra att ändra. Men vi tandläkare måste bli bättre på att hantera antibiotiska läkemedel, sade han.

16 procent av de fall som IVO gett kritik i handlar enligt den senaste statistiken om antibiotikaförskrivning. Kritik skulle enligt Johan Blomgren ha kunnat undvikas i ett flertal av fallen:

– Följer man de rekommendationer som finns får man ingen kritik, sade han, och tillade:

– Förlita er inte på vad doktorn säger; som tandläkare har ni eget ansvar utifrån legitimationen.

Nio priser delades ut till rekordmånga fjorton personer som fick mottaga både diplom och färgglada blomsterkvastar till publikens jubel.

Årets pristagare är:

Svenska Tandläkare-Sällskapets International Prize 2015:
Stina Syrjänen

Forssbergs Dentals Stipendiefond 2015:
Martin Janda

Millerpriset:
Gunnar Dahlén

Blacks pris:
Anders Gustafsson

Årets avhandling:
Gita Gale (frånvarande vid utdelningen)

Pris ur Henry Beyrons fond:
Mats Trulsson, Anders Wänman

Tandläkarförbundets kursnämnders föreläsarstipendium:
Martin Janda, Lisbeth Dahlström

Svenska Tandläkare-Sällskapets förtjänstmedalj:
Stein Björkman

Dentatus pris till årets studenter:
Rachel Duhan, Emma Johansson, Hampus Eksell, Karin Magnusson

En längre presentation av varje pristagare publicerades i Tandläkartidningen nummer 12 2015.

Frågorna berörs av experter från Europa och USA på symposiet ”Arv som ökar risken för tandsjukdomar – dental genetics”. Ett genbaserat sätt att studera orsakssamband mellan tandsjukdomar och riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom och diabetes presenteras. Sambandet mellan parodontit och fetma tas upp som exempel.

Dmitry Shungin, tandläkare och forskare vid Umeå universitet, är en av föreläsarna. Han samarbetar med Ingegerd Johansson, senior professor vid Umeå universitet och moderator vid symposiet på riksstämman.

I januari lade han fram en doktorsavhandling om orsakssamband mellan parodontit och fetma och generna som ligger bakom sjukdomarna. Fetma orsakar inte parodontit, visade ett delarbete i avhandlingen. Däremot samvarierar fetma och parodontit.

I februari publicerades Dmitry Shungins forskning i vetenskapstidskriften Nature. Han var huvudförfattare till en artikel och medverkade även i en annan i samma nummer.

Nu arbetar han med att ta reda på vilka gener och molekylära mekanismer som ligger bakom parodontit och karies med hjälp av genetisk och odontologisk data om 50 000 patienter i Sverige, Tyskland och USA.

De flesta barn har hela och friska tänder i dagens Sverige men det finns samtidigt både individer och områden med hög kariesrisk. Och de preventiva åtgärderna som finns når inte riktigt rätt.

– Sannolikt gör vi för mycket prevention på de friska barnen och för lite på de utsatta, sade Christina Stecksén-Blicks, professor i pedodonti vid Umeå universitet.

För de enstaka individerna som löper hög risk att få karies gäller det att skapa individuella terapiplaner och för grupperna är preventiva insatser viktiga. Christina Stecksén-Blicks lyfte både övervakad tandborstning och fluorsköljning som alternativ. Och ansvaret är tandläkarens.

– Tandläkaren måste göra större insatser här. Vi måste bli tydligare med att tandläkaren behandlar en sjukdom.

Det konstaterade även Tobias Fagrell, pedodontist vid Folktandvården Västra Götaland, som slog ett slag för infärgning som en effektiv metod för att se hur man kommer åt med tandborsten.

Tobias Fagrell pratade också om utmaningen med de många ensamkommande flyktingbarnen som kommer till Sverige just nu. Och hans budskap var tydligt.

– Barn är barn var de än kommer ifrån. Vi ska göra en odontologisk prioritering, ingenting annat. Det måste vi kunna hantera i våra organisationer.

Varför är du här i Göteborg?
– Jag är här för att uppdatera mig. Det är ett bra tillfälle att se vad som är nytt på marknaden och träffa alla företag på en gång. Det är också kul att  träffa gamla kollegor och tipsa varandra om vad som händer och utbyta idéer.

Har du köpt något?
– Nej jag köper inget på plats utan kollar för framtiden.

Vad har varit bäst hittills?
– Att träffa alla trevliga kollegor.

Käksmärta är ganska vanligt. Ofta innebär det också att övriga delar av kroppen är involverad, vilket i sin tur ofta leder till ett stort lidande för de drabbade och deras närstående.

Men med bättre samverkan mellan tandvård, sjukgymnast, psykolog och övrig sjukvård finns möjlighet att rehabilitera patienterna. Det framkom vid symposiet ”Kronisk käksmärta – samverkan över yrkesgränser”.

Den typiska smärtpatienten är en kvinna i åldern 30-60 år. Ofta går dessa patienter runt i vården, men utan att bli tagna på allvar.

I många fall hittar man ingen fysisk skada, men personens hela liv är påverkad. Nedstämdhet, oro och ångest kan eskalera.

Om patienten inte får hjälp riskerar smärtproblematiken att förvärras.  berättade psykolog Sophia Åkerblom, som också redogjorde för en mall som kan användas när exempelvis tandläkaren möter en smärtpatient. Det gäller då att avsätta tid för samtal kring problemen.

– Tidig identifiering av problematiken ökar chanserna för bättre prognos, förklarade hon.

Att identifiera patientens tankar, känslor och beteenden samt vilka kort- och långsiktiga konsekvenser detta har är ett sätt klargöra både för patienten och behandlaren hur problematiken ser ut och yttrar sig.

Ett lyckat samarbete mellan olika professioner för dessa patienter är den orofaciala smärtenheten i Malmö och smärtrehab i Lund.

– Här finns en samlad kompetens. Tyvärr är det dock ofta problematiskt att hjälpa patienterna eftersom det sällan finns ett etablerat samarbete mellan sjukvård och tandvård ute i landet, sade Per Alstergren, bettfysiolog och ansvarig för den orofaciala smärtenheten i Malmö.

– Ett exempel är att journalsystem inte samverkar med varandra, vilket leder till att jag som behandlare inte vet vilken behandling patienten fått inom sjukvården tidigare. Ett annat är att de försäkringsmässiga skillnader som finns mellan tandvård och sjukvård, sade han.

Pär Holmgren, känd som tv-meteorolog på Sveriges television, föreläste i dag vid årets odontologiska riksstämma i Göteborg. Titeln på föreläsningen, Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt, är även titeln på en bok som han skrev förra året.

Budskapet? ”Det kommer aldrig att vara för sent att göra så mycket som möjligt för att undvika framtida klimatförändringar och andra miljöhot mot vårt samhälle.”

Pär Holmgren har jobbat heltid med hållbarhetsfrågor sedan 2009. I dag är han naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

Han talade om klimatförändringar, globala utmaningar och om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Problemen med mat- och vattenförsörjning, stigande världshav och extrema väderhändelser kommer att öka. Dessutom blir det massutrotning. 20 till 30 procent av alla växt- och djurarter utrotas redan vid en global uppvärmning som stannar vid två grader, berättade han.

Vad kan vi göra?

Även en global uppvärmning på under två grader påverkar miljön negativt.

– Hur många graders uppvärmning är ok? Det är samma svar som på frågan hur många hål är det ok att ha? Svaret är egentligen noll, sade Pär Holmgren.

Hur kan vi minska klimatförändring? Några exempel:

• Spara energi och resurser (byt till exempel bil mot cykel eller elmoped).
• Utveckla ny teknik (exempelvis solenergi).
• Ändra beteende (ät mindre kött, släng mindre mat, sluta flyga om det inte är absolut nödvändigt).

Tandvården kan bidra

Deltagarna diskuterade konkreta exempel på hur tandvården kan göra för att värna om miljön. Några exempel:

• Satsa ännu mer på att förebygga sjukdom.
• Ställ miljökrav vid alla upphandlingar.
• Ta tid till fortbildning i hållbarhetsfrågor.
• Miljöcertifiera verksamheten enligt ISO 14 001.

En person har tagit kontakt med företagen Plandent, W&H och Kavo och beställt tandvårdsutrustning till ett sammanlagt värde av miljonbelopp.

I alla dessa tre fall har affärerna avstyrts, sedan misstankar fattats om att något inte står rätt till. Minst två av bolagen har också polisanmält händelserna.

Den man som telefonledes kontaktat företagen har uppgett ett vanligt namn och uppträtt mycket trovärdigt. Han har hävdat att han representerar ett stort befintligt svenskt företag – som dock är aktivt i it-branschen. När dentalbolagen bett om uppgifter om det företag han påstår sig komma ifrån har mannen hänvisat dem till en webbdomän som låter som om det vore en underdomän till det stora bolaget.

Inget av de tre dentalbolagen har alltså hunnit skicka någon utrustning till bedragarna, men i något fall har affären stoppats just i sista stund.

Personen som kontaktat företagen har uppgett att utrustningen ska till sjukhustandvården i Helsingborg och även sagt att det är mycket bråttom med leveransen.

De tre bolagen vill nu varna andra i branschen att vara noggranna och kolla noga före de skickar utrustning till nya, okända kunder.

Mattias Falkbåge är inspektör på polisens nationella bedrägericenter i Stockholm. Han säger till Tandläkartidningen att just det tillvägagångssätt som beskrivs i dessa fall är vanligt i det ökande antalet bedrägeribrott.

– Det låter precis som den typen av fall vi sett tidigare i andra branscher. Det har varit mycket bedrägerier av denna typ inom it-branschen och det är vanligt att man säger sig komma från ett stort bolag. Även att man använder sig av datavirus som sprids via mail etcetera för att på så sätt komma åt information om företag.

Som bolag bör man dra öronen åt sig om en ny, okänd kund plötsligt vill göra en stor beställning. Ett annat tydligt varningstecken är enligt Mattias Falkbåge att den nya kunden har väldigt bråttom att få utrustningen. I många av de fall där polisen utreder misstänkta bedrägeribrott är det också till adresser i södra Sverige som utrustningen beställs.

– Undersök de uppgifter ni får om företaget noga, googla, ring och kolla bolag och leveransadresser, är andra råd som Mattias Falkbåge ger.

– Det vore ju obegåvat av oss att gå ut i medierna och berätta vad vi gör, säger Sven Gustavsson, presstalesperson på polisen i Västra Götaland.

– Men polisen nationellt har beslutat om höjd vaksamhet och det beslutet följer vi i regionerna. Vi hade redan tidigare hög vaksamhet, men nu ökar vi den ytterligare.

Från Svenska Mässan har man inte funnit anledning att sätta in fler vakter eller öka säkerheten med anledning av händelserna i Paris.