Tandvärk efter extraktion är den i särklass vanligaste bakomliggande orsaken till användningen av paracetamol vid ofrivilliga överdoseringar av värkmedicinen. Så många som fyra av tio som tas in akut för ofrivillig överdosering av paracetamol har tagit medicinen mot tandsmärtor efter extraktion.

Det kan jämföras med två av tio med psykiatriska diagnoser eller en av tio med ryggvärk som ligger på andra respektive tredjeplats i statistiken.

Detta visar en brittisk studie vid Nothern General Hospital i Sheffield där samtliga fall av ofrivillig överdosering av paracetamol under två års tid har analyserats. Totalt handlar det om 116 patienter varav 48 (41 procent) patienter hade genomgått någon form av tandextraktion för vilken de tog paracetamol.

Paracetamol metaboliseras normalt via två vägar, men vid överdosering blir dessa vägar mättade och en del av substansen går en annan väg och omvandlas till den toxiska metaboliten N-acetyl-p-benzoquinonimin, NAPQI.

Av de personer som inkom till akuten med misstänkt överdosering genomgick 96 procent serumkontroll av paracetamolkoncentrationen. Åtta av tio krävde aktiv medicinsk behandling med acetylcystein, som eliminerar NAPQI:s toxicitet, med, i snitt, en dags inläggning som följd. En person, som drabbades av akut leversvikt, krävde sjukhusbehandling i sex dagar för att bli bra.

Forskarna konstaterar att tandläkarna har ett stort ansvar i att förklara behandlingen och tidigt kunna identifiera tecken på paracetamolförgiftning.

Totalt sett anser tre av fyra svenskar att de har en bra tandhälsa, medan ungefär en av tio uppger att deras tandhälsa är dålig. Här finns vissa skillnader mellan länen/regionerna. I Kronoberg säger 79 procent av de som svarat på folkhälsoenkäten att deras tandhälsa är god.

Det kan jämföras med Gävleborg och Norrbotten där motsvarande siffra är 71 procent.

När siffrorna bryts ned på grupper med olika socioekonomisk status ökar skillnaderna kraftigt. Av de yrkesarbetande som svarat på enkäten anser 77 procent att deras tandhälsa är god.

Bland arbetslösa är motsvarande siffra 63 procent och bland dem som uppbär sjukpenning eller andra ersättningar är siffran 51 procent, det vill säga bara lite drygt hälften av de svarande.

Kvinnor uppger sig generellt sett ha bättre tandhälsa än män och yngre upplever, inte oväntat, generellt sett bättre tandhälsa än äldre.

”Omvårdnad vid orala symtom och tecken på ohälsa” är en uppdragsutbildning på 7,5 högskolepoäng som börjar i mars.

Kursdeltagarna kommer att lära sig om oral anatomi, olika tandersättningar och sambanden mellan parodontal sjukdom och allmänsjukdomar som hjärtkärlsjukdom och diabetes, bland annat.

De lär sig också undervisa patienter och närstående i hur de borstar tänderna och sköter annan egenvård. Vikten läggs på munhälsa för äldre patienter.

Efter några år av vacklande besöksantal innebär 2015 ett rejält uppsving för både riksstämman och Swedental. Det vetenskapliga programmet på riksstämman var slutsålt och hade 5200 besökare totalt under de tre dagarna. Det är mer än en dubblering av besöksantalet jämfört med hur det har sett ut under senare år.

– Det är jätteroligt att se att tandvården återigen besöker Riksstämman. Det stora deltagarantalet på det vetenskapliga programmet visar att Riksstämman är den viktigaste mötesplatsen även för kunskapsinhämtning, säger Gunilla Klingberg, ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet.

Samtidigt noterade tandvårdsmässan Swedental sin näst högsta besökssiffra någonsin med dryga 14 000 dagsbesök. Flera av de 215 utställarna var mycket nöjda med årets resultat, skriver Svenska Mässan i ett pressmeddelande.

– Vi har haft ett högt tryck hela tiden, både på mässgolvet och på olika sociala aktiviteter, såväl i våra egna lokaler som ute på stan, säger Maria Sterner, affärsansvarig för Swedental, i meddelandet.

Både Västra Götalandsregionen och landstinget Sörmland hade i år bjudit in all sin tandvårdspersonal till riksstämman, vilket bidrog till de höga besökssiffrorna.

Är konceptet att bjuda in hela regioner/landsting något ni kommer att fortsätta med?

– Vi jobbar vidare med konceptet att få såväl privata som offentliga vårdgivare att skicka hela sin personal till riksstämman. Det handlar om samarbete och att riksstämman ska vara attraktiv för hela tandvården, såväl privat som offentlig, säger Gunilla Klingberg.

Finland har under året tvingats till stora ekonomiska nedskärningar och av landets universitet har Helsingfors universitet fått högst sparkrav. Enligt professor Christian Lindqvist vid institutionen för odontologi kan 1 200 personer sägas upp på lärosätet och tio procent av dem vid den medicinska fakulteten.

– I stället för att man skär med osthyveln jämt över hela fakulteten är det möjligt att man den här gången helt väljer att såga av en viss gren, säger han till finska Hufvudstadsbladet.

Att den odontologiska institutionens lokaler redan sedan tidigare har sålts och ska rivas spär på farhågorna om nedläggning.

Beslutet om utbildningens framtid väntas i januari och tills dess ger Risto Renkonen, dekanus vid medicinska fakulteten, inga besked.

– Jag kommenterar inte rykten. Det här är en mycket svår process. När tiden är mogen berättar vi, säger han till tidningen.

I Finland finns tandläkarutbildningar även i Åbo, Uleåborg och Kuopio men den i Helsingfors är landets enda svenskspråkiga tandläkarutbildning.

SKaPa:s årsredovisning innehåller en mycket stor mängd information som samlats in i registret, samt slutsatser.

Några resultat: Bland folktandvårderna i landet finns en stor variation när det gäller ålder för första undersökningen hos legitimerad personal för barn. Värmland kallar tidigast, vid 17 månader, medan Jämtland väntar tills barnen är 49 månader.

Skillnaderna är också stora mellan folktandvårdsorganisationerna när det gäller stegvis excavering. Det finns inget i kariesförekomsten som kan förklara skillnaderna. Folktandvården i Blekinge, där andelen excaveringar är lägst, gör tolkningen att patienterna kallas i rätt tid och är rätt riskgrupperade. I Värmland, som toppar listan, fick stegvis excavering en renässans efter implementeringen av de nationella riktlinjerna och ses som en vedertagen metod vid djupa kariesangrepp.

Sedan den 1 oktober har Praktikertjänst (PTJ) en ny organisation. En hårdnande konkurrens har drivit fram en ny strategi för både tandvård och hälso- och sjukvård.

– Vi agerar på omvärlden som den ser ut idag, inte som den såg ut i går, säger Klas Wahlström, tillförordnad HR-direktör.

Fördelen med att vara stor ska tas till vara bättre, säger han och tar e-hälsotjänster och andra digitala lösningar som exempel.

Innebär omorganisationen att företagets ambition för tandvården ändras jämfört med hälso- och sjukvården?

– Nej, men marknadsförutsättningarna är olika. Inom tandvård ska vi försöka behålla den volym vi har, men redan det kräver stor ansträngning på grund av att vi har duktigare konkurrenter. Inom hälso- och sjukvård ser vi en större möjlighet till tillväxt.

På Praktikertjänsts huvudkontor i Stockholm arbetar nu cirka 300 personer sedan omorganisationen lett till att ett 40-tal blivit av med jobbet. Hälften av dem som får gå har sagts upp på grund av arbetsbrist.

Det finns anställda som upplevt förändringen som brysk och drastisk?

– Det är svårt för mig att veta varför folk tycker som de tycker. Om jag ska försöka gissa tror jag att man inom Praktikertjänst inte varit så van vid förändringar.

Hur många har fått lämna affärsområdet tandvård?

– Tolv personer av dem som arbetar med stöd och rådgivning gentemot praktikerna. Dels inom rekryteringsgruppen, dels bland verksamhetsrådgivarna. Jag vill poängtera att ingen av de tolv har sagts upp – där har vi gjort överenskommelser.

Det har förekommit uppgifter, bland annat i fackförbundet Unionens tidning, om att personer känt sig tvingade, till och med hotade, att anta överenskommelserna.

– Återigen, du ber mig kommentera en subjektiv upplevelse. Det har inte förekommit några hot eller tvång. Det här är frivilliga överenskommelser.

Har du inga farhågor om att förändringarna kan göra det svårt att leva upp till företagets ambitioner inom tandvården?

– Om vi inte hade gjort någonting hade det inneburit väsentligt större risker, säger Klas Wahlström.

PTJ-medarbetare som Tandläkartidningen pratat med är kritiska till hur neddragningarna genomförts, men Unionens fackklubb på bolaget är nöjda med uppgörelserna som ingåtts med dem som fått sluta.

– De ger de medarbetare som tvingas lämna goda möjligheter att hitta nya jobb. Vi har gjort allt vi kan för att värna alla medarbetares integritet och välbefinnande i den här svåra situationen, skriver klubbordföranden Liza Löfberg.

En längre version av denna text finns i Tandläkartidningen nummer 13 2015 som kommer på torsdag.

Universitets- och högskolerådet (UHR) får i uppdrag att utreda hur en försöksverksamhet med en särskild valideringsinsats inom högskolan och yrkeshögskolan kan utformas. Syftet är att fler personer med utbildning från ett annat land – även den som har en oavslutad eftergymnasial utbildning – ska kunna få sina kvalifikationer erkända och gå vidare till eventuell kompletterande utbildning och arbete i Sverige.

Förslaget från UHR ska göra det möjligt att inleda försöksverksamheten under nästa år och avsluta den år 2020. Uppdraget ska utföras i samarbete med högskolor och universitet samt Myndigheten för yrkeshögskolan.

Regeringen har också beslutat att tillsätta en kommitté som ska arbeta fram en nationell strategi för validering. Den ska bidra till att systemet med utvärdering av utbildningar blir mer effektivt och att samarbetet mellan olika aktörer inom utbildning och arbetsmarknad ska förbättras.

Kommitténs uppdrag ska redovisas senast den 30 december 2019.

Mat och dryck rika på polyfenoler har visat positiva hälsoeffekter hos människa. Samtidigt har en tidigare studie visat en lägre diversitet i bakteriesammansättningen i plack hos människor som hade druckit 40 centiliter rödvin per dag i minst två år jämfört med dem som druckit vatten, något som tillskrevs den antibakteriella och antiadhesiva effekten av polyfenolerna i rödvin.

Nu ville spanska forskare ta reda på hur ett regelbundet intag av rödvin påverkade salivens sammansättning.

De rekryterade 22 friska frivilliga icke-rökare och lät 14 av dem dricka 25 centiliter, motsvarande ett till två glas, rödvin per dag i fyra veckor. Övriga åtta försökspersoner fick i stället avhålla sig ifrån all alkohol under samma tid.

Alla försökspersoner instruerades att hålla en kost med lågt innehåll av polyfenoler, det vill säga minskat intag av kaffe, te, kakao, bär, röda frukter och så vidare.

Försökspersonernas salivsammansättning mättes på DNA-nivå med olika PCR-metoder (Polymerase Chain Reaction) före och efter försökets fyraveckorsperiod.

Forskarna kan konstatera att salivens sammansättning verkar vara mycket stabil över tid.

De fann att den interindividuella skillnaden mellan försökspersonerna var mycket större än skillnaderna före och efter försöket. I själva verket kunde inte en enda av försökspersonerna uppvisa en statistiskt signifikant skillnad i sammansättningen av saliven före och efter försöket oavsett vilken grupp personen befunnit sig i.

Den mikrobiella balansen och homeostasen bevaras i saliven trots fyra veckors intag av rödvin.

I det förslag på förändringar i flyktingmottagandet som lades fram på tisdagen framgår bland annat att regeringen vill att medicinsk åldersbedömningen ska göras när det inte finns tillförlitliga handlingar som styrker en asylsökandes ålder.

Medicinsk åldersbedömning är enligt många en mycket osäker metod och nu kommer flera protester från flera håll.

I ett uttalande avråder Svenska Pedodontiföreningen sina medlemmar från att använda tandröntgen av visdomständer för åldersbedömning. De uppmanar andra specialiteter och Sveriges Tandläkarförbund att ställa sig bakom uttalandet.

Svenska läkaresällskapet vill att Socialstyrelsen och regeringen ser över föreskrifterna om åldersbedömning eftersom dagens metod är för oprecis. De framhåller bland annat att ”varken skelett- eller tandröntgen kan påvisa aktuell ålder med tillräcklig precision”, skriver nyhetsbyrån TT.

Även Svenska barnläkarföreningen anser att flera faktorer gör de medicinska mätningarna otillförlitliga.
– Det finns inte några medicinska metoder som har den här precisionen som krävs. Om regeringen tror att man kan trolla fram en sådan är man dåligt informerad, säger barnläkaren och professor Anders Hjern till TT.

Migrationsverket ändrade sin praxis angående medicinska åldersbestämningar i september efter en dom i Migrationsöverdomstolen. Sedan dess har det varit upp till den asylsökande att själv ta initiativ till att låta göra en medicinsk åldersbedömning.

Tandläkarförbundet har tidigare uttalat sig om att tandläkare endast bör göra sådana bedömningar på remiss från en barnläkare. Förbundet har inga ytterligare kommentarer i nuläget utan inväntar bland annat ett sedan tidigare inplanerat möte om medicinska åldersbedömningar på Socialstyrelsen imorgon onsdag där förbundsordförande Hans Göransson deltar.

Hur lyckosam en behandling av periimplantit är beror i hög utsträckning på vilken typ av implantat patienten har från början.

Användningen av desinfektionsmedlet klorhexidin för att rengöra implantatet under det kirurgiska ingreppet visade sig inte ha någon effekt alls och antibiotika förbättrar utfallet endast för de implantat som var svårast att rengöra.

Det kan svenska forskare visa efter att de har lottat 100 patienter med periimplantit till en av fyra behandlingsgrupper som antingen fick antibiotika eller inte och/eller klorhexidin
eller inte i samband med den kirurgiska behandlingen.

Patienterna följdes sedan under tolv månader efter behandlingen för att avgöra vilka behandlingar som lyckats och inte.

Men hur framgångsrik behandlingen är står snarare att finna i vilken typ av implantat patienten har.

Och lite ironiskt är det de nya moderna implantaten med en behandlad yta för att fästa bättre i benet som är svårast att få rena från bakterier, i snitt var endast var tredje behandling framgångsrik, med något bättre utfall när antibiotika användes.

Medan implantat med omodifierad yta rensades, i snitt, i åtta av tio fall så att patienten blev fri från sin periimplantit oavsett antibiotikabehandling.

Analysen visar dock att det finns stora regionala skillnader i efterfrågan på tandläkare, och det finns flera osäkerhetsfaktorer att ta hänsyn till: Ett stort antal personer utbildar sig till tandläkare utomlands – för närvarande 361 – och det är svårt att förutspå hur många av dessa som kommer att återvända till Sverige efter examen.

Andra osäkerhetsfaktorer är de politiska beslut som kan komma när det gäller antalet platser på tandläkarutbildningarna samt eventuella ändringar i tandvårdsstödet som i sin tur kan påverka behovet av tandläkare.

Störst konkurrens bland yrkesutbildningarna är det för bland annat beteendevetare, biologer, hälsovetare och inom kommunikationsyrken. Den som vill vara säker på att få ett jobb efter utbildningen kan bland annat välja att bli arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, datavetare eller djurskötare.

Medlemsavgiften i Tjänstetandläkarna (TT) höjs med 72 kronor per år till 4 992 kronor 2016. Avgiftshöjningen beslöts vid TT:s föreningsmöte i Stockholm den 27 november.

Styrelsemedlemmarnas arvoden höjs samtidigt med cirka 2,6 procent. Chaim Zlotnik, TT:s ordförande, får mest – sammanlagt 2 470 kronor per dag om han avsätter mer än fyra timmar för föreningsarbete. Utöver det får han ett kursbidrag på 24 700 kronor per år.

Tjänstetandläkarnas kostnader beräknas till nästan 20,5 miljoner kronor nästa år. Huvuddelen går till löner och sociala avgifter, medlemsavgifter till Sveriges Tandläkarförbund samt lokalkostnader.

Fler ombud
I samband med årsmötet diskuterades hur TT:s ombud till Tandläkarförbundets förbundsmöte kommer att tillsättas i framtiden. Tandläkarförbundets stadgar kommer att ändras om allt går som förväntat vid förbundsmötet i Stockholm den 4 december. Det innebär i så fall att de fyra riksföreningarna tilldelas ett ombud per varje påbörjat 150-tal medlemmar.

För TT:s del blir det en ökning från dagens 23 ombud till sannolikt 29 ombud. I praktiken kommer varje lokalavdelning att erbjudas möjlighet att tillsätta ett ombud.

Avdelningarna med flest medlemmar kommer att få skicka två ombud, och om det finns avdelningar som inte kan skicka någon, kommer andra avdelningar att erbjudas extra platser.

”Oroande”
Vakanta tandläkartjänster finns fortfarande på många håll i landet, framkom det vid ordförandekonferensen som hölls i samband med årsmötet. Trots det slår styrelsen larm för att för många tandläkare utbildas. Antalet nybörjarplatser i landet har ökat från cirka 220 per år i början av 2000-talet till runt 375 per år nu.

”Denna förändring kan knappast betraktas som försiktig och är därför oroande”, står det i verksamhetsplanen för 2016.

På Nalens anrika danspalats i Stockholm väckte tandläkaren Silvia Galli skratt och ovationer hos publiken. Efter att ha presenterat sin forskning om nya skruvar som ska ersätta titanet och hållbara metaller för fixering av benvävnad i fall av benfrakturer eller benstransplantat, hjulade hon ner från scenen.

Silvia Galli var nervös innan hon skulle medverka i finalen.

– Jag var osäker på mitt språk eftersom mitt modersmål är italienska. Dessutom är vi forskare inte så bra på att kommunicera vår forskning, säger Silvia Galli.

Silvia Galli är född och uppvuxen i staden Modena i norra Italien och arbetade där som tandläkare 2010 och 2011. Efter att ha anslutit sig till ett nätverk med forskare som studerade nya material kom hon till Malmö. Där studerar hon vid fakulteten för odontologi.

– Jag har funderat mycket över hur nya material skulle kunna ersätta titanskruvarna vid operationer av benfraktur eller transplantat, säger hon.

När det går att använda nya material för operationer i käkbenet är det ett stort framsteg. Vid frakturer i käkbenet skulle det innebära att man slapp göra ett förnyat ingrepp.

– Nu handlar det om att skapa skruvar som är tillräckligt starka. Jag tror att vi är där om tre till fem år, säger Silvia Galli.

Det finns mycket att vinna på att hitta material i skruvar som upplöser sig av sig själva. Skruvarna finns redan idag och används vid ortopediska ingrepp i foten. Att slippa göra förnyade ingrepp med narkos är till stor nytta för såväl barn som äldre med försvagad benstomme.

Hittills har nio fall av sjukdomen knutna till årets odontologiska riksstämma bekräftats på laboratorium, berättar Emma Löf, utredare på folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten misstänker att maten eller vattnet som serverades i samband med riksstämman kan vara smittkällan.

Cryptosporidium är en parasit som sprids främst via vatten eller mat. Den som smittas får oftast symtom inom två till tio dagar.

Vattentunna diarréer, uppsvälld mage, illamående och ibland feber är de vanligaste symtomen. Symtomen är ofta kraftiga. Det är ovanligt med kräkningar.

Infektionen läker oftast ut spontant efter en till tre veckor och behandlas inte med läkemedel.

Vill hitta smittkällan
Nu undersöker Folkhälsomyndigheten om fler blev smittade.

– Vi ska försöka hitta smittkällan. Vi vill gärna veta vad det är för produkt som ligger bakom, så att flera inte ska behöva bli sjuka, säger Emma Löf.

Folkhälsomyndigheten vill att alla som deltog på riksstämman på Svenska mässan i Göteborg den 12 till 14 november svarar på en enkät.

Sjukdomen kan även spridas från person till person. God handhygien kan förhindra att smittan förs vidare.

Magsjukan i Östersund
Cryptosporidium är samma parasit som låg bakom ett stort utbrott av magsjuka i Östersund för fem år sedan. Då blev runt 27 000 personer infekterade, enligt Folkhälsomyndigheten.

Den gången var det dricksvattnet som var smittkällan. Östersundsborna fick koka sitt kranvatten under tre månader.

Utredningen, som har letts av läkaren Eva Nilsson Bågenholm, omfattar ingrepp som görs för att förändra utseendet på kroppen och som kan leda till en allvarlig hälsorisk, till exempel kirurgiska ingrepp, injektioner, piercing och laser.

För tandvårdens del handlar det om ingrepp som görs enbart i syfte att förändra utseendet, det som i utredningen kallas för kosmetiska behandlingar. Som exempel på kosmetiska behandlingar ges skalfasader, gingivoplastik, tandreglering, kronförlängning, tandimplantat och tandblekning.

Utredningen konstaterar att det är en hårfin gräns mellan vad som i tandvården räknas som estetisk och kosmetisk behandling och att de flesta kliniker sysslar med både och.

Tandvårdslagen gäller inte

Eftersom de här behandlingarna inte räknas som hälso- och sjukvård, även om den som utför ingreppet är läkare eller tandläkare, omfattas de inte av hälso- och sjukvårdslagen eller tandvårdslagen. Utredningen anser att behandlingarna istället ska ses som konsumenttjänster och att det finns behov av en särskild lag för att reglera dem.

Utredningen föreslår också att endast legitimerad läkare eller tandläkare få utföra kirurgiska ingrepp. Behandlingar som innefattar injektioner ska endast få ges av legitimerad läkare, tandläkare, sjuksköterska eller tandhygienist.

Vidare ska bara verksamheter med särskilt tillstånd få utföra kroppsbehandlingar och dessa ska samlas i ett nationellt register.

Tillsynen av verksamheterna ska skötas av kommunerna och Inspektionen för vård och omsorg.

Här kan du läsa hela utredningen Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd

I den lagrådsremiss som regeringen har beslutat om idag föreslås bland annat att smaksättning av och vissa tillsatser i tobaksprodukter förbjuds samt att det införs ett krav på hälsovarningar med text och bild på förpackningar för cigaretter, rulltobak och tobak för vattenpipa.

Lagändringarna är ett led i att genomföra EU:s tobaksproduktdirektiv, som främst syftar till att minska rökning bland unga.

– De åtgärder som nu genomförs ska leda till att ännu färre börjar röka och bidrar därigenom till målet om att sluta hälsoklyftorna inom en generation, säger folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström i ett pressmeddelande.

Förslagen kommer att lämnas i en proposition till riksdagen i början av nästa år.

Tobaksproduktdirektivet ska vara genomfört senast den 20 maj 2016.

Under förmiddagen har Göran Koch, professor emeritus i pedodonti vid Odontologiska institutionen i Jönköping, fått 2015 års pris ur Sveriges Tandläkarförbunds 100-årsfond. Priset är på 30 000 kronor.

Han får priset för ett ”långvarigt arbete för att föra ut kunskap om aktuell forskning till den svenska tandläkarkåren”. På så sätt har han bidragit till en förbättring av tandvårdens innehåll, enligt prismotiveringen.

– Det känns hedrande att få priset, men inte bra att Swedish Dental Journal blir vilande, säger Göran Koch.

– Forskning kan aldrig vara ”modern”, utan måste följa grundprinciperna, men sättet att förmedla kunskap kan förändras.

Drivande bakom undersökningar

Göran Koch har varit en av de drivande bakom Jönköpingsundersökningarna. När den första genomfördes 1973 var befolkningens tandhälsoläge mycket bekymmersamt. Satsningen på förebyggande tandvård gav resultat, visade de följande studierna.

Under alla år har Göran Koch spridit kunskap, bland annat om Jönköpingsundersökningarnas resultat.

I en intervju i Tandläkartidningen nr 8 2013 gav Göran Koch råd som är högst aktuella i dag:

– Möt individen tidigt i livet i dess egen miljö och språk och påverka attityder och praktiskt handlande för kontroll av tandhälsan. Ha målsättningen att alla ska ha möjligheten att nå ung vuxenålder, det vill säga 18- till 20-årsåldern, med optimal tandhälsa. Detta är grunden för ett tandfriskt vuxenliv och är inte oöverstigligt, utan en fråga om ambition, resursfördelning och vilja.

Pris för artikel om protetik

En artikel om framställning av protetiska konstruktioner har fått Tandläkartidningens pris för bästa vetenskapliga översiktsartikel.

Priset motiveras så här:

”Artikelförfattarna har på ett engagerat och pedagogiskt sätt gett dels en insikt i hur teknisk utveckling kan användas för att ge patienter en god vård, dels också visat vikten av att arbeta med välbeprövade och kliniskt testade material och tekniker.”

Tandläkartidningens pris för bästa vetenskapliga översiktsartikel delas ut vartannat år. Prissumman är sammanlagt 50 000 kronor.

Per Vult von Steyern, i dag professor vid Tandvårdshögskolan i Malmö tog emot priset tillsammans med Karl Ekstrand, Oslo universitet och Per Svanborg, Göteborgs universitet. Den fjärde författaren, Anders Örtorp, är avliden.

”Använd endast välbeprövade tekniker”

Artikeln beskriver hur dentala rekonstruktioner framställs med Cad/Cam-teknologi (Computer aided design/computer aided manufacturing).
Cad/Cam ger ”goda förutsättningar för hög precision och bra materialhantering, men det gäller inte alla system. Endast välbeprövade och kliniskt testade material och tekniker bör användas för kliniskt bruk”, skriver författarna i artikeln ”Framställning av protetiska konstruktioner med hjälp av moderna digitala teknologier – en översikt”.

Artikeln publicerades i Tandläkartidningen nummer 2 2014, som var ett samnordiskt temanummer om digitala tekniker.

I och med att de nya stadgarna antogs av förbundsmötet får Tjänstetandläkarna tre i stället för som tidigare två personer i förbundsstyrelsen. Fortbildningsrådet består av sex ledamöter i stället för tre.

Förbundsstyrelsen kommer att bestå av ordförande Hans Göransson, vice ordförande Peter Schulz, TEV samt Patricia De Palma, ordförande i fortbildningsrådet. Övriga, från TT är Chaim Zlotnik, och Gunilla Carlsson, från TEV Peter Franzén och Peter Schulz, och från SOL Per Vult von Steyern.

Fortbildningsrådet består av Birgitta Petersen, Håkan Dewill, Margrethe Toremalm, Claes Virdeborn, Olle Forsman och Svante Lindqvist.

Inget individuellt medlemskap

I arbete med de nya stadgarna har FS också sett över för- och nackdelar med ett individuellt medlemskap i förbundet.

Fördelarna skulle vara att individen själv beslutar om medlemskap och inte går genom riksföreningen samt att förbundet blir en ren professionsorganisation.

Nackdelarna är risken för ett minskat medlemsantal och därmed bräcklig ekonomisk bas för förbundet.

Förbundsmötet röstade för fortsatt medlemskap via riksföreningarna.

Poängsatt fortbildning

I en proposition föreslog FS att fortbildningen ska kunna dokumenteras via ett poängsystem där en kurstimme ger en poäng. Detta förslag gällde först och främst förbundets kurser, men efter ett tilläggsyrkande från TEV Nordöstra, Västra och Södra tillkom skrivningen att alla aktörer på marknaden ska kunna ingå i poängsystemet.

Från TEV höjdes röster om att problem kan uppstå med Skatteverket i samband med vissa kurser, men John Bratel, avgående ordförande i efterutbildningsrådet, förklarade att rådet kontinuerligt för en dialog om detta med Skatteverket, så att det finns en tydlig linje för vad som är kurs- respektive nöjesresor.

Förbundsmötet röstade igenom FS:s proposition med TEV:s tillägg.

Miniminivå på stödfonden

Tandläkarförbundet har en stödfond som i dag uppgår till 9,5 miljoner kronor. I en proposition hemställde FS att fonden ska ha en miniminivå som definieras varje år i budgeten och som FS ska kunna utnyttja om verksamheten behöver avvecklas. Kostnaden för detta beräknas till 8,6 miljoner.

Förbundsmötet röstade för FS förslag.

Snabbspåret omfattar alla de 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena, däribland tandläkare. I dag finns möjlighet för dessa att gå en ettårig kompletteringsutbildning vid KI i Huddinge samt i Göteborg. Det finns också möjlighet att nå legitimation genom att gå separata kurser med prov, vilket kan ta mycket lång tid.

Det nya snabbspåret, som förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter, däribland Tjänstetandläkarna, och Arbetsförmedlingen, ska snabba på vägen fram till legitimation och arbete.

Under 2015 väntas Socialstyrelsen få in cirka 2 600 ansökningar från personer med sådan utbildning, vilket är en fördubbling jämfört med 2013. Förra året sökte 277 tandläkare inom denna grupp svensk legitimation, vilket då var den tredje största gruppen näst efter läkare och sjuksköterskor.

Processen ska bland annat snabbas upp genom att de nyanlända får svenskutbildning redan under asyltiden, tidigare bedömning av nyanländas erfarenhet, kompetens och motivation, validering av utbildning och yrkeskompetens efter branschens krav samt yrkes- och utbildningsvägledning. De sökande ska också få möjlighet att genomgå en introduktionskurs inför Socialstyrelsens kunskapsprov.

Det första snabbspåret ska vara i drift 2016.

Läs även: Lönsamt vidareutbilda invandrade tandläkare